Då var premiären avklarad.

Då var äntligen premiären i superettan för bajen avklarad, något som jag väntat på mycket, mycket länge. Igår var jag helt stensäker på att vi skulle förlora matchen mot Ängelholm. Fick mig absolut ingen sömn alls. Många var det som trodde att vi skulle slå Ängelholm enkelt, vilket jag tycker är konstigt då det inte är ett dåligt lag alls. Blev ganska besviken när jag fick reda på att Helg och PF(O) var utanför startelvan. Jag kan visserligen förstå att tränarduon valde Sema före PF då Sema har gjort en bra försäsong medans PF inte har spelat särskilt mycket under försäsongen. Dock har jag ingen förståelse för att Vlado fick starta istället för Helg, Vlado visade sig vara lika långsam i år som han var förra året, han springer visserligen mycket och jobbar hem mer än vad Helg gör, men bjöd inte alls på något särskilt i offensiven. Dåliga passningar och dåliga mottagningar är väl det man kommer att komma ihåg Vlado för i den här matchen.

Bajen utnyttjade Ängelholms höga backlinje med att slå långa bollar på snabbe Linus, två mål blev det för hans del och nu kanske vi äntligen har fått den målskytten som vi saknat. Synd för honom att göra två mal men samtidigt förlora matchen. Linus är nog den enda som får ett bättre betyg än godkänt.

Rami kan väl inte lastas för målen (utom möjligtvis ett av dom) Mauro skötte sig bra på vänsterbacken, han var faktiskt bättre i defensiven än vad jag hade förväntat mig, dock hade han inte en så stor del i offensiven. Lagkapten Bergman skötte sig hyfsat bra men gick bort sig på det tredje målet. Däremot var Totte och David totalt värdelösa. Totte kändes loj och oinspirerad redan från minut ett samtidigt som David inte gjorde mycket rätt. Slog bort en massa passar, gick bort sig i markeringen och nickade dessutom in en kasse i fel bur.

Innermittfältet med Dahl och Bojassén jobbade på bra i det tysta och märktes inte av nämnvärt. Sema var helt okej medans Vlado var dålig. I fortsättningen bör man testa ett diamantmittfält med Dahl som defensiv mittfältare och med Castro/Sema som den offensiva mittfältaren.

Anfallsparet Linus och Castro skötte sig bra och hade ett ganska bra samspel. Linus var matchens lirare med sina två mål. Stort (med betoning på stort) minus till Castro för hans missade friläge, får springa i kanske 40-50 meter och lyckas med konststycket att springa rakt ut med bollen, ett bra avslut (i tid...) hade nog definitivt avgjort matchen för oss. Freddy Söderberg som byttes in när Castro tvingades utgå pga en skada var helt okej, varken bu eller bä.

3 poäng hade självklart varit kalas och 1 poäng hade fortfarande känts bra då Ängelholm är ett bra lag. Men en förlust var inte särskilt kul (som alltid). Jag ser trots förlusten optimistiskt på den här säsongen och tror fortfarande att vi kommer att gå upp till Allsvenskan (tillsammans med Sundsvall och Assyriska). Man bör komma ihåg att AIK låg sist efter tre spelade omgångar när de var i Superettan senast, efter ytterligare några omgångar låg de fortfarande i botten. Och vad hände sedan? Jo, de blev uppflyttade.

Nästa match, hemmapremiären, mot en av huvudkonkurrenterna till uppflyttning, Sundsvall, kommer att blir väldigt viktig.